Bevarande och återskapande av kulturmiljön

För oss är det viktigt att värna om den gamla kulturmiljön som formats under århundraden av våra hårt arbetande förfäder. Betesängar, slåtterängar, små och flikiga åkrar, stenmurar, skogsbeten, är inte bara vackra för ögat och själen utan är också en del av vårt kulturarv och historia.

Vi vill vara en levande kulturmiljögård dit barn och vuxna kan komma och uppleva det traditionella och kulturellt förankrade jordbruket och dess kulturmiljöer. Till oss kan människor komma och uppleva en jordnära och avspänd kontakt med djur och natur och få en insikt i var maten kommer i från och dess betydelse.

Vårt mål är att återskapa det jordbrukslandskap som fanns i Tolarp före 1950. Vi arbetar också mycket med att restaurera och vårda kulturmiljön.Vi hugger ner granplanteringar och återställer slåtter-, hag- och ängsrmarker, lagar stenmurar, sätter gärdsgårdar och hamlar träd etc.

Sedan långt tillbaka har det funnits slåtterängar på Tolarp, där man slagit ängagräset med lie för att bärga som vinterfoder till kreaturen. Jorden i dessa är kvävefattig vilket gynnade en riklig ängsflora. Betesdjuren var på denna tid för det mesta hänvisade till skogen eller till naturbeten som inte var så feta men som erbjöd en varierad meny av örter och gräs. Men när gården lades för fäfot på 60 talet, växte markerna igen och när det så kallade 5§3 direktivet kom 1979, blev det åläggande på att plantera igen de gamla slåtterängarna, betesmarkerna och även åker med gran.

När Bengt köpte gården 1986 ingick i köpet ett åläggade på att beskoga 5 ha gammal betesmark för att slippa vite. Så det första han fick göra efter tillträdandet var att renhugga området från gamla stora ekar och andra lövträd för att ge plats åt granplantorna. Nu får dock granen åter ge vika. Averkning av skogen, riseldning och fagning har gjort det möjligt för lien att åter vina under ekarna i forna slåtterängar och för klövar att åter trampa i de gamla beteshagarna.