Återskapande av det gamla kulturlandskapet

När Bengt köpte Tolarp 1986 hade det inte funnits några djur på gården på över 20 år och det mesta av åker- och betesmarker var igenväxta eller planterade med gran. Vid köpet av gården ingick också ett åläggande ifrån skogsvårdstyrelsen att beskoga 5 ha gammal betesmark. På den tiden gällde det sk 5:3 skogs direktivet som innebar att all icke produktiv mark såsom igenväxt betesmark skulle beskogas med gran. Så det första Bengt var tvungen att göra när han tog över gården, var att börja renhugga stora områden med grova gamla ekar för att ge plats för 14 000 granplantor. Han var tvungen att följa detta åläggande för att slippa vite.

Men år 2000 började Bengt arbetet med att öppna upp gården. Han sökte då restaureringsstöd för att återskapa den gamla slåtterängen i Tolarp. Men intresset från länstyrelsen var svalt. Det var egentligen ingen som trodde på honom men han gav sig inte. Till sist fick han länsstyrelsen att ge med sig och han blev beviljad restaureringsstöd. Men mycket arbete låg framför. Först skulle området som är ungefär 1 ha huggas och timmret köras ut men det största arbetet var att släpa ut och elda allt ris. Inget ris fick eldas i slåtterängen eftersom det kunde skada den värdefulla fröbanken. Men med hjälp av många hjälpsamma vänner blev vi i alla färdiga med restaueringsarbetet på våren 2002 och vi lieslog ängen första gången i Augusti samma år. År från år har ängens artrikedom därefter bara blivit större och grässvålen blivit allt tätare.

Men att sköta en äng är inget latmansgöra! I april varje år ska ängen fagas. Då ska ängen städas och löv och pinnar ska räffsas ur. Otaliga vänner har varit med i att sköta ängen både fagning och lieslåtter. Varje år i slutet av juli eller början av augusti ordnar vi en slåtterdag då vi lieslår ängen. Om ni är intresserade är det bara att höra av dig. Efter att gräset slåtts läggs det på "bree" för att torka, därefter räffas det ur ängen. Det hö som kom från slåtterängarna kallad man förr för medicinhö och man sparade detta speciellt för att kunna ge till djur som var sjuka. Efter att höet är utkört från ängen släpper vi in djuren på efterbete. Detta är väldigt viktigt! Genom klövtramp kommer fröna ner i jorden och kan gro.

Efter att ängen var färdig, började Bengt med att återställa betesmarkerna. 2008 börjar vi planera för vårt stora restaureringsprojekt av betesmarkerna på Tolarp. Återigen möts vi av samma negativa respons från biologer och andra skrivbords människor. De menade att det inte fanns några värdefulla växter under granarna. Men med hjälp av växtexperten Tomas Fast fick vi hjälp att ta reda på värdefulla betesmarksväxter i området som kunde visa på att det fanns en fröbank i jorden. Tack vare detta kunde vi övertyga Länstyrelsen att beviljade oss restaureringsstöd för att återsskapa ca 8 ha betesmark. Arbetet skulle göras på 5 år. Och vi började hugga vintern 2009. Därefter färdigställde vi område för område ett för varje år. Det har varit tufft stundom, eftersom vi gjort all huggning manuellt och dragit ihop och eldat av allt ris. Virket har vi släpat ut i huvudsak med häst. Även i detta har vi fått hjälp av otaliga vänner och bekanta som hjälpt oss att elda ris och köra ut virke. Det har varit roligt att följa återhämtningen år från år på de olika områdena. På våren första året efter att granskogen tagits bort är marken alldeles brun och det växer nästan inget alls, öar av gräs och örter visar på var luckor och brynen har varit i granskogen. På sommaren börjar kvävegynnade pionjärväxter, eller som vi kallar det "ogräs" att sprida ut sig lite här och var. Ett av områdena fylldes t.ex. helt med plister det första året ett annat med tistlar och brännäslor. Kungsljus var också en växt som etablerade sig fort. Men redan andra året börjar gräset att breda ut sig och konkurrera ut ogräsväxterna och det finns bete till djuren. För oss har det varit väldigt viktigt att ha ett hårt betestryck från början. Vi har både kor, får och hästar som växelbetar på de nyrestaurerade betesmarkerna för att hålla efter sly och gynna betessvålen. Vi har även tagit grisarna till hjälp på vissa ställen för att få igång gräset med gott resultat. Redan tredje året är det bra betessvål på de flesta ställerna och betesmarksväxter som ljungfrulin, smörbollar, nattviol, blåklocka, styvmorsviol börjar komma tillbaka mer och mer.